Willys vernissage
I förra inlägget berättade jag lite om Willy Brandts tid i Hammarbyhöjden, och om statyn till hans minne. Statyn kom på plats 2007, och kort efter var pyntandet igång. En ständigt pågående vernissage som fordrar tajming för att uppleva.
Hans öppna hand inbjuder till att kila fast föremål. Ofta blommor eller blad från rabatterna i närheten. Tallkottar sitter snyggt mellan tumme och pekfinger.
Hans humör skiftar, liksom klädseln. I höst har han gått från distingerad herre med hundtandsmönstrad sjal till mer bohemisk stil med röd stickad halsduk nonchalant slängd över axeln. 
En av de allra gråaste dagarna i veckan efter Lucia stod Willy där med lerfäst cementmutter på huvudknoppen. Blev det för många pilsner på Malmgrenska krogen igår?
Idag sken solen och Willy ikapp med den. Julklappen han höll i vid elvasnåret gav han bort redan efter ett par timmar. Vem fick den? Vad innehöll den? Kan den lyckliga ha varit damen med käppen?
Nu kanske vän av ordning tycker att pyntandet är ett otyg. Och kanhända kommer både klottersanerare och graffitipolis hit den dag pyntet antar samma dimensioner som konstnärens egen variant av vår käre Willy.
Kaffepulver, med sin semityska identitet, tycker naturligtvis mycket om Willy och det Willy stod för.
Är övertygad om att han(i sin himmel)uppskattar allt pyssel och alla fina halsdukar som invånarna i H-höjden med omnejd, skänker honom.
Rädda Willy!
(från eventuella statypoliser alltså)
