Indianparken

Den här bloggen är uppkallad efter en sunkig lekplats i Hammarbyhöjden. Men nu händer det grejer! Äntligen har staden dragit på sig spenderbyxorna. Det är faktiskt så märkvärdigt att Billy Östh, Moderaternas starke man i stadsdelen, skröt vida om upprustningen av Indianparken under partidebatten i Skarpnäcks kulturhus strax före valet. Han fick det att låta som om satsningen på vår lilla lekplats här i skogsbrynet var skäl nog för att rösta blått.

Nu ska man stå med mössan i hand och vara tacksam för denna generösa skärv till barnens bästa. Men att sköta och rusta upp lekplatser tycker jag hör till grundläggande plikt och hyfs för en kommun. Att till sist få tummen ur och städa bort värsta slummen i en bortglömd lekpark är inget att skryta med. De 2,3 miljoner kronor som upprustningen beräknas kosta har Skarpnäcks stadsdelsförvaltning ansökt om från stadens investeringsbudget. Förvaltningen själv skarvar på med 300 000 kr utöver det. 

Fast fint blir det! Det grävs och byggs och pålas och rådjuren får vackert hitta nya vandringsleder för att inte sjunka ned i geggan. Under tiden leker barnen spännande lekar en bit upp i skogen. Sorterar kottar och bygger kojor.




Det kommer stora långtradare från Tyskland och när den trötta chauffören lyfter på förlåten plirar de konstfärdigt designade lekredskapen med indiantema från SikHolz mot sitt nya hem.




Det ska till och med komma en ny totempåle, den ska stå vid tipisarna, säger grabbarna som gräver för att bli klara i tid. Även istidsslipade stenbumlingar har forslats hit för att bilda kant runt den nya sandlådan. Förhoppningsvis har de inte åkt lika långt som lekredskapen.

Indiantemat är alltså något parkingenjörerna håller fast vid. Har de frågat barnen? Har inte indianerna spelat ut sin roll i fantasilekarna för länge sen? Det finns massor av olika teman att välja mellan hos de där SikHolz, kolla här. Synd också att medborgarförslaget om att bygga pulkaterasser intill Indianparken inte förverkligas nu när de ändå gräver som bara den. Indianer kanske inte åker pulka?

Vuxensamråd har dock hållits, även om få kände sig kallade när planen presenterades en februarikväll i förskolan Sjöfararens lokaler på andra sidan bollplan. Det kom några dagmammor som hade bra synpunkter på förslaget, berättar en tjänsteman på kommunen. Utöver det har det sänts in några mejl med önskemål som projektgruppen delvis gick till mötes. Någon saknade en sandlåda i förslaget, och en sådan återinfördes då. Men någon ny grillplats blir det inte, så det blir till att kryssa mellan engångsgrillar och gräsbränder framledes. Kom ihåg det nästa gång en förändring är på gång. Det går att påverka. Tio mejl eller ett helt gäng som går i samlad tropp till samrådsmöte uppfattas som proteststorm. 

Nu säger vi farväl till gamla Indianparken. Den murkna totempålen har sågats ned till kaffeved. Men den slitna rutschkanan ska ha flyttats till annan lekplats. I alla fall om kommunen verkställer sina fattade beslut. Arma barn. Jag undrar var den hamnar och hur det beslutet motiveras. Knappast med samma vackra ord som i stadsdelsförvaltningens förslag till genomförandebeslut för upprustningen av Indianparken:

”Syftet med upprusningen är att utveckla lekparken, så den blir en attraktiv mötesplats och ett utflyktsmål för barn och vuxna i Hammarbyhöjden och Björkhagen.”    
 
Tidigare inlägg om upprustningen av Indianparken:
http://indianparken.blogg.se/2009/february/aprilskamt-da-i-oversiktsplan-nu.html