En önskan om stadga och ljus
Stadga och ljus är vad jag önskar mig.
- Jag skulle vilja få ett kamerastativ och en blixt i julklapp.
Dyra klappar, men drömmar är inte förbjudna.
Han lyser upp. Drar fram grannens utrangerade pinnstol, kliver ur tofflorna och häver sig till cd-hyllan. Han gräver i detta vårt musikaliska Pompeiji, där tideräkningen frös för säg två år sedan. Det trötta dammet yr om den heta skymningens Sahara blues of the desert, om Pape Dioufs piratbrända ndaga från Serrekunda market och Stevie Wonders You are the sunshine of my life. Vem önskar sig en cd i fildelningens era?
Bakom Pompeiji tar den egentliga utgrävningen vid.
- Inte behöver du ett nytt när vi har en så fin kvalitetsprodukt från industrialismens vagga här i våra gömmor?
Han, som glatt hasar lagg i Indianparken på 50-talsskidor upphittade i grannskapets kompost eller var det majbrasa, svingar gammelfarfar Carl Julius (född 1885) finlemmade kamerastativ i vårt decembermörka pörte. Varde ljus!
- Men var är kameran?
Undan med ännu ett fynd från svarta börsen, den här gången costarikanska rastaroots de Puerto Viejo - palmpyntade Plan B. Schas Sagoberättarens barn.
Här!
En liten svart läderbox, stor som en bärbar hårddisk, vecklar ut sin spröda skatt. En storformatskamera av high techsnitt a´la 1910.
Han putsar ett sekel blankt med wettexduken. Det svarta stativet med slanka silvervader darrar yrvaket på plastgolvet från 1990-talet. Micron stirrar häpet i linsen.
- Inte behöver du ett nytt stativ heller.
Han lyser av lycka.
- Säg mig min vän, varför är jag så trött, undslapp mina läppar.
- Vinter och träldom, strålar han.
Man kan förstå att han anser sig vara en aning förträfflig just nu efter ha lirkat fram såna kvalitetsprodukter ur era gömmor. Ett visst erkännade bör han få. Men blixten då? Hur skall han lösa det? Blir det ett paket tomtebloss under granen måhända.
Strålande förslag!
